Nu sitter jag på jobbet och äter lunch, eller middag kanske det heter vid denna tiden.

Min syster ska komma upp hit till Sundsvall på måndag! Yieeho

Och jag tror att vi bara ska göra det vi är allra bäst på...: SLAPPA.

Ja jag tror att jag och syrran är bäst i världen på att bara ta det lugnt och slappna av och andas och njuta. Underbart att man fick den förmågan.

Mindre underbart är bara att det är så svårt att komma igång efter en slappisperiod... men det tänker man inte på när man är inne i slappisperioden...skööönt.

Nu, back to work. ciao

Tack för kommentaren i förra inlägget!

Jo jag kom på en till sak som gör mig sur. Kanske har en sur dag idag...?

Hur kan man tro att ett barn ska rädda sitt förhållande???

Såg på programmet Unga mödrar igår på femman och då satt en 18-årig morsa och babblade om att hon trodde att förhållandet skulle bli så mycket bättre när ungen kommit, men ack nej så blev det inte... förvånad någon? inte jag.

Då undrar jag; På vilket sätt skulle bajsblöjor, sömnfria nätter, inget existerande samliv, inget eget liv, ingen egen tid tillsammans mm mm mm rädda ett redan vingligt förhållande?? 

Ja ni tror väl att jag tycks tro att jag kan rädda världen så som jag skriver idag. Men jag är seriös för jag förstår mig verkligen inte på hur vissa människor tänker. Jag respekterar och accepterar, men jag förstår bara inte i många fall hur människor tänker.

Ja och nu är jag sen igen.  Måste rusa till jobbet. Ciao!

Jag skrev inte igåreftermiddag igen som jag så heligt lovat, men misstag gör alla. Usch jag kanske börjar tappa stinget... nädå =)

Idag har jag ett ämne på hjärnan som legat där ett tag som måste uppmärksammas. Anorexi ! (ha jag vet inte ens hur det stavas, så insatt är jag...=) ) Nädå jag menar allvar och pratar av egen erfarenhet.

Jag blir så upprörd när jag ser alla dessa smala bloggare som skriver om sitt kämpande med sin kropp som inte är större en ett hårstrå.

På min tid då det begav sig skämdes vi för att man inte åt och inte var nöjd med sig själv, man klädde sig i stora pluffsiga kläder för att undvika frågor, man ljög för kompisarna i skolan om att man åt hemma istället för lunchen och sen hemma ljög man och sa att man ätit i skolan och mmm va gott de va! (not)

Nu i dagens bloggvärld skapar dom sina små "klubbar" och pushar varann och skriver listor som "40 tips på hur du spyr utan att nån hör det"  Och det allra farligaste är att när nån säger emot så låter det "Lägg dig inte i mitt liv, jag får skriva vad f*n jag vill på min blogg"

Grejen som inte ungdomarna förstår (ja, för jag är gammal och vis och vet hur världen går till...) är ju att detta inspirerar andra osäkra ungdomar som vill blir smalare och tror sig bli snyggare genom detta också bröjar svälta sig själva! Bedrövligt! Jag blir så upprörd! Och så skriver dom såhär:

Dagens matintag;

Frukost: -

Lunch: -

Middag: Ett äpple

Kvällsmat: Ett glas mjölk

Jag orkar inte ens kommentera det... men SUR blir jag.

Vad ska vi göra åt detta nu då?? Jaa.. jag kanske får åka runt på skolor och hålla föredrag om hur fina ungdomarna är och att livet blir så mycket roligare om man äter.

Slut för idag tack för idag.