Idag är dagen D här. J åker.

Dagens hittils har spenderats med min kära faster Mia och glass och bär och en Jimmy som tvättat. Så jag har inte känt efter så mycket än. Och nu ska jag iväg till jobbet för ett sex-timmars pass till kl 20. Och sen blir det hem och gråta ett par timmar och säga hejdå och så, och sen ska jag och Affra sova sött tillsammans i storsängen inatt. Jepp. Det här kommer gå super. Superduper. SuperSuperDuper. Yes.

Vi kanske höres imon om jag har någon tid över för nu gäller det att aktivera sig vareviga minut på dygnet. Jag och Affra ska ut och gå så mycket så vi kan äta hundra liter glass framför tvn utan att få dåligt samvete en endaste gång.

Står och smygskriver på jobbet...

J åker imonkväll och det känns blääää..

HEJ!

Jag hinner inte med min dagbok nuförtiden då man blivit med hund och jobbar sena kvällar. Men en uppdatering är på sin plats nu.

Mycket har hänt, jag har hunnit rida för första gången på kanske två år (?) och har knappt kunnat gå sedan dess, jag har jobbat kvällar kvällar kvällar, jag har varit på Ikea en sväng och köpt våran tv-bänk som jag ville att J skulle borra upp innan han åker - och det är gjort jejj!, och jag skiftar mellan känslan av panikångest över att J ska åka på måndagkväll och känslan av att jo,fan de här kommer gå fort och bra jag kommer ha fullt upp här hemma.

När jag är på det negativa humöret så säger jag, "Tre hela fucking månader, det är en eeevighet", och när jag är på de bättre humöret så låter det "Jaja 12 veckor är ju ändå inte så mycket..."

Idag har vi varit ute på en härlig promenad med Affra the dog.

M och vet ni vad jag fick idag då? När jag vaknade sa J att, "ska vi fika lite med te i köket?" "Eh nä de e så stökigt i köket, ja vill inte va där, säger dumma jag" "Jomen kom nu" "Aja okej då"

Så möts jag av dethär! =)

Det är ju Alla Hjärtans Dag idag! Och den 14:de! Vår dag fast om men månad, men då är vi inte i samma land så då firade vi det lite idag ist! Oh my vad romantic. Och jag fick dessa här. Som jag sa för typ en månad sen till J att jag nog ska köpa så småningom . Har jag världens bästa man? Har jag det? Visst har jag det?

Ja det har jag. I löööv you älsking.

Nu ska jag snart till jobbet! Vi hörs!

Ciao

Vi har fått tillökning igen! Fan här kommer de barn på löpande band. Nädå, förra gången var det vår kära plasmatv och nu har vi hämtat hem två sötnosar till, nämligen... trumvirvel... 

en inspelningsbar DVD!

och....

mer trumvirvel...

Affra!  Jejj!

Jag försökte ta ett familjekort på J med de nya tillskotten men dom verkar sådär engagerade... Affra försöker ju lite iaf medans J och dvdn bara ligger... typiskt karlar.

Jo nu kan man undra varför vi har en hund i vårt hus huxflux utan att ens ha skrivit de minsta om det här i bloggen. MEN. J ska ju åka bort, och ska vara borta i tre månader är det sagt. M kul kul kan tyckas om man inte heter Johanna Persson och är förlovad med J och är synnerligen van vid att ha någon brevid i sängen och soffan på kvällarna då det är mörkt ute och jag går och blundar vid varje fönster jag går förbi. Så jag låanr Affra av min faster Mia en stund. Sen vet vi inte hur länge den stunden blir. Kanske bara en vecka om jag känner att jag inte hinner eller orkar med, men vi får prova oss fram. Och ni kan vara lugna, Mia har några hundar i reserv så hon klarar sig utan Affra ett tag.

Imon ska jag och syster ut och rida ihop! Det var välen sisådär 5,6 år sen det hände sist. Men imon smäller det! Jag på kusin Amandas (Mias dotter) ponny Samantha och Malin på sin häst Colombia. Och sen att Samantha är smått galen och att jag inte har suttit på en häst på två år är ju en annan liten detalj jag kanske blir påmind om imon. Och sen efter det ska jag jobba i 8 timmar... mmm det kan vara så att jag kommer ångra detta imonkväll då jag står på jobbet. Skänk en extra tanke åt mig imon runt 9-tiden så kanske detta går bra trots allt.

Hoppas ni haft en underbar dag! Nu ska jag gå ut och kvällspinka. Funderar på att ta med Affra ifall hon vill oxå.

Godnatt hörrni!

Ny vecka, nya möjligheter! Och jobb.

Helgen som gick var en lugn sådan. Helt underbart lugn måste jag säga.

Vi åkte till min älskade mormor på lördan oh hälsade på henne och Frans, hunden. Och sen åkte vi hem tilll mor och far och tittade på Melodifestivalen och åt pizza. På söndan kliade det i fingarna på J så han och pappa skruvade upp lite gardinstänger och sånt till farmor. Och jag tittade på. Och sen åkte jag till syrran som hade årets bakfylla, och satt och åt, tjöta och myste med katterna i några timmar. En lovley weekend kort sagt. MEN, inte att ett enda kort blev riktigt bra under helgen, men vad gör väl det egentligen. Vi får stå ut med denna där.

J och mormor. Två favoriter.

Här ser man ju tydligt att J har tagit bilden. Mitt på dom var ju inte söddigt iaf... eller stavas det s u ddigt? Götelabosskan börjar ta sig.

Hos syster. Lill-Ida vill ha mat som vanligt.

En trött och en bakis.

Och jag hade Thea i knäet.

Skriver man knä e t eller bara knät? Jag skulle gissa på knäet. Men jag tycker det e onödigt efts man säger knät bara.

Snipp snapp snut så var den helgen slut!

Goder morgon gott folk!

Nu har vi ätit en good frukost med mannagrynsgröt som jag längtat efter hela  veckan. Och nu ska vi göra iordning oss lite snabbt och åka och hälsa på min älskade mormor! Jejj! Vi har inte träffats sen augusti nångång tror jag. Men nu ska det bli andra bullar. Och vi ska köpa med oss semlor.

By the way - Coop fick bästa betyget på semlor i hela Kungsbacka i tidningen KungsbackaPosten nu i veckan. Så om det är nån som bor i Kba så köp semlorna på Coop! Och vi har dessutom lite billigare än dom flesta andra. Och ser så goda ut när dom kommer drekt från bageriet... så idag ska vi köpa dom där!

Hoppas ni får en underbar (Lör-)dag!

Ciao

Ps. Märker ni av att det har varit lite fattigt med bilder här på senaste? Det har jag med. Det får bli bättring på det. Det är ju bilder som är roligt att ha och titta tillbaka på om ett år eller två =)

Ikväll har jag haft stängning på jobbet för första jobbet. Gick galant tror jag. Det får jag väl reda på imon antar jag, om nån skulle ringa och säga att jag glömt låsa kassan och nån stulit 70 tusen. Men jag stängde faktikst kassan så just det kommer nog inte ske. Och vi har ju inga kontanter alls liggande så den chansen är lika med zero.

=) Hihi. De e lite kul nu när man börjar prata med folk på jobbet om varandras liv och så, vad dom gjorde innan dom började här, vart dom bor, e dom gifta, har dom barn eller e dom nyblivna studenter mm, och då när man kommer till mig och jag säger att J är 16 år äldre än mig, då får jag dom här härliga reaktionerna "VA? SEXTON ÅR ÄLDRE ÄN DIG!!?"

Det som kommer efter det beror på åldern på personen i fråga som säger detta. Om det är en äldre (eller bara mognare) person, så brukar det låta mer som "Aja bara man e lycklig och mår bra och det känns bra för er osv osv"

Men om  det är någon av en yngre generation hmm... låt säga ... min. Då, 90% av gångerna är nästa fras "MEN VA SA DINA FÖRÄLDRAR DÅ??"  Jaaa vad skulle dom säga?

Jag förstår ju hur det ser ut; Ens 17-åriga lilla flicka har varit i Åre i sex veckor och kommer hem med en 33-årig norrlänsk kock. Jaaaha. Där sprack den drömmen om en fotbolls-eller bandyspelande ung driven, ambitiös kille som svärson. Erkänn pappa =) Nädå.

MEN, om man har MINA föräldrar, dom bästa alltså, så blev aldrig detta något problem. Och TACKA GUD för det. Fy vad jobbigt det hade blivit. Eller ja, deras första reaktioner och kommentarer var väl inte JÄTTEroade och positiva men dom räknas inte för det förstår jag.

Och oftast räknas inte den första reaktionen för mig, jag är ganska så van nu om man säger så. Men hur personen ifråga ställer sig till det efteråt, det är där det intressanta kommer in. Tar dom avstånd eller inte? Bryr dom sig eller inte? Dom kanske tycker det är helfestligt till och med? Det tycker jag.

Men man ska fan inte dömma någon innan man själv suttit i samma sits. Ja, det är vad jag vill säga ikväll mina damer och herrar. Man ska inte döma innan man själv varit i situationen. Och jag vet inte, men finns det någon människa som på riktigt tror att J gick och letade efter en 17-årig för att bli kär i och leva med och utsätta sig för det vi gjort. Nä tror inte jag heller.

Och gick verkligen inte och letade efter en 33-åring att bli kär i. Men det hände. Shit happends som man säger. 

Fast det låter ju som jag gör oss till offer, men så e det inte alls utan jag  vill bara poängtera att det faktisk kan vara jobbigt ibland FASTÄN vi satt oss själva i situationen och står helhjärtat för det. Men det kan vara jobbigt ändå ibland. Men inte alls lika ofta längre. Men ibland så.

Slut för idag, tack för idag.

Puss på Er.

Åh. Jag blir helt tagen. Tagen på sängen kan man säga. Att en man kan skriva en sån betagande text om livets under är ju bara för mycket. Ja, en MAN skriver detta. Den arten man brukar få kämpa och smörja och lura och draaa ur orden för att få höra någon slags ynka blödig, känslig kärleksförklaring (och det får man sen nöja sig med för det året). Men det finns tydligen en som kan. Marcus Birro.  Oh my jag blev helt till mig och fick en tår i ögat. Läs den.

Fast J är väääldigt bra på att säga saker till mig varje dag. Så jag kan verkligen inte klaga. Men jag vet andra tjejer som kan. Och dom kan ju läsa den krönikan och låtsas att dom e Marcus Birros tjej kanske...?